Så fick jag då till slut mina segel och trots en viss frustration pga den försenade leveransen måste jag erkänna att jag på nytt känner mig som ett barn en julaftons kväll när det är dags att öppna paket. Samtidigt är det med viss vånda som jag synar focken. Var jag tillräckligt tydlig när de frågade om jag ville ha lattor i rullfocken?
- Jag har ingen rullfock men jag vill ha lattor.
Jodå, det hade gått fram och jag pustar ut en smula lättad ;) Focken ser bra ut, här finns inget att klaga på.
Så är det dags för storen. Jag noterar att den levererats i en racingbag och öppnar dragkedjan med andakt, viker ut toppen och tar några steg tillbaka.
- Hehe, fett med fathead - tänker jag och ser säkert löjligt nöjd ut. Vår fyrbenta familjemedlem, Molle, tittar nyfiket på men påminner mig snart att det är dags för lite kli bakom öronen. Husse kan ju inte hålla på och dutta med de nya trasorna hela dan heller!